Debattartikel av Alexander E. Broch
Den sista tiden har det förekommit mycket artiklar i pressen om att byggfacket har gått ut och hotat och ibland verkställt blockader mot byggarbetsplatser där det förekommer företagare från ansökarländerna (Östeuropa).
Vad som tycks helt glömmas bort är att dessa personer oftast inte arbetar i Sverige som anställda utan är att betrakta som egna företagare. Deras verksamhet bygger på det fenomen som vi redan 1996 avslöjade i vårt första nyhetsbrev. Skulle de varit anställda skulle de haft behov av att ha arbetstillstånd. Detta slipper de när de driver egen näringsverksamhet för då faller de utanför kravet på arbetstillstånd.
Som egna företagare faller de också helt utanför MBL och LAS. Då deras företag dessutom oftast inte är svenskt och saknar driftställe har företaget ingen permanent anknytning till Sverige. EG-domstolen har även uttalat sig i denna fråga kring rättsfallet Gloszczuk (mål nr C-63/99) se p 59 här nedan:
59 Däremot framgår det av artiklarna 44.3 och 58.1 i associeringsavtalet att värdmedlemsstaten inte får neka en polsk medborgare som vill etablera sig i denna stat inrese- och uppehållstillstånd, till exempel på grund av hans nationalitet eller bosättningsland eller därför att det i den nationella rättsordningen föreskrivs en allmän begränsning av invandringen. Inte heller får värdmedlemsstaten uppställa villkor för utövandet av rätten att påbörja förvärvsverksamhet som egenföretagare, villkor som innebär att det måste finnas ett rättmätigt behov mot bakgrund av ekonomiska överväganden eller överväganden kopplade till arbetsmarknaden.
Som det kan utläsas ovan får inte värdmedlemsstaten uppställa villkor som berövar en företagare möjligheten att påbörja förvärvsverksamhet. I det fall de fackliga organisationer tillåts av statsmakten att få trakassera eller förfölja utländska egenföretagare oproportionerligt blir detta en kränkning som fråntager företagaren de pratiska möjligheter att driva sin verksamhet. Fackets verksamhet är kopplad till arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitik och därmed utgör t.ex. en blockad mot egna företagare ett ingrepp som är i strid med Gloszczuk domen och dess intentioner. Gloszczuk domen kopplar inte de egna företagare till den nationella arbetsmarknaden och de utgör därför inte ett hot mot denna då de endast vistas tillfälligt i landet och återvänder till sina bosättningsländer regelbundet.
De företagare som därför blir berörda av denna typ av aktioner från facket bör alltså kräva om polisiärt ingripande i det fall att deras verksamhet rent fysiskt hindras och samtidigt begära att en brottsutredning inleds mot fackförbundet då det är Sveriges skyldighet under EG-rätten att se till att ansökarländernas företagare får tillträde till den svenska marknaden utan arbetsmarknadshinder. Tar inte svensk polismyndighet eller åklagarmyndighet anmälningar på allvar kan det då bli fråga om att de drabbade företagarna får kräva skadestånd från Justitiekanslern (JK) och göra en anmälan för tjänstefel avseende den berörda myndigheten till Riksdagens ombudsmän (JO). Den drabbade utländske företagaren bör också inlämna en anmälan till Europeiska Kommissionen avseende fördragsbrott samt kontakta sitt hemlands utlandsmyndighet (t.ex. en polsk medborgare bör kontakta polsk ambassad eller konsulat) för att begära deras engagemang i frågan om att skydda sina medborgares rättigheter i annan EU- stat.